Direktlänk till inlägg 26 mars 2010
Jag har inte skrivit på länge men detta blir nog sista inlägget.
Ni behöver INTE läsa!
Jag hatar dej, jag hatar ALLT med dej. Varför har ja fastnat vid dej? ALLT var bara en fucking lek, jag trodde på dej mer än vad jag gjorde på någonannan kille. Du var den rätta du var rolig, fick mej skratta så mycket att jag gick hem med den grooooooooovaste krampen i magen. Man kunde skoja me dej, man kunde snacka seriöst med dej också. Jag ba undrar - va fan har hänt med dej?
Asså fitta, jag stör mig att jag blir fucking dumpad hela tiden. Jag kan förstå att du älskar henne, det har ju gått två år.. Men samma fråga kommer upp i min hjärna precis varje dag - varför kallade du mig din tjej? Varför strula du med mig? Varför höll du om mig så ja aldrig ville släppa taget om dej? Du fick mig fucking glömma den killen jag älskade så jäävla mycket. Du tog bort den smärtan och drog fram de bästa från dej. Ingen annan kille har fått mig skratta så, INGEN. Du fick mej känna mig så jävla trygg i dina armar, som ingen annan kille gjorde. Vet inte varför jag skriver detta egentligen.. Jag vill att du ska läsa detta , men ändå inte. Igår tråffade jag dej, jag vet inte varför. Jag säger till dig, jag har inga känslor kvar. Men jag har SÅ jäävla mycket. Ja såg dej bara gå där, satt på bussen sen krama dej. Jag ville inte släppa ville bara att du skulle hålla mej, så som du gjorde förr. Du gjorde mej så LYCKLIG. Ja skröt till mina närmsta vänner, jag ville visa upp dej för världen. För min familj, släktingar i sverige , släktingar i usa ALLA. Jag vet inte va som hände, ja brukar inte gilla en kille såhär mycket i bara en eller två veckor. Jag tog dej för givet, trodde det skulle hålla.. Gjorde inget fel, men blev ändå trampad på senare. Jag har gjort mitt livs största misstag som tappade han jag älskade, för jag höll på skoja för mycket med han och var kaxig mot han skulle dra på gothia och dansa och strula med andra killar, jag sa tillochmed det till han. När jag förlorade han, visste jag att ja hade gjort fel. Det kändes varje dag i ett år. Sen kom du och jag försökte så FUCKING mycket, men då vet jag nu att inget funkar. Kärlek e en fucking bluff, jag skojar inte. Förstår inte dom som har förhållande i 1 eller 2 år, ni har världens tur.
Ja kan inte säga att ja älskar han, men jag gillar han så mycket de går ite ens att förklara. Ingen kan förstå mej! När jag såg att han hette "Singel" på fb, jag blev såååå glad men ja kunde inte visa det för till alla andra runt mej sa jag att jag hade glömt han och ja var bara skitsur på han men nej, såklart gjorde jag fel och smsade han. Nu gick jag in på fb igen, men dom har blivit tillsammans igen och de gör fucking ont att se era bilder tillsammans. jag får psykos, varje gång jag åker till frölunda hoppas jag att du bara kommer ut.. Jag väntar i timmar men aldrig ser jag dej. Jag vet att det e dags att gå vidare, men de verkar inte funka för ditt namn kommer upp HELA tiden och jag får DAMP. Jag HATAR den du är, ifall du är den du visar just nu. Men svårt att bara glömma dej! Det GÅR INTE..
Och visst, (ni vet vilka ni är) kalla mig fucking emo, sej "du älskar att få uppmärksamhet", WTF sluta lägg er i saken. Jag ber ER inte läsa detta så vafan läser ni saker ja skriver? Inget mer med saken ba håll er borta från min fucking blogg eller bilddagbok elle vafan de e ifall ni hatar mig så jävla mycket:S
De ja försöker komma fram till är att ja vet inte längre vem du är och jag hoppas verkligen du ser detta för du veeet VEM du är. Jag känner dej inte längre, FUCK YOU.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 | 4 | 5 |
6 | 7 | |||
8 |
9 | 10 | 11 |
12 | 13 |
14 |
|||
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
|||
22 |
23 |
24 |
25 |
26 | 27 | 28 | |||
29 |
30 |
31 |
|||||||
|